Utställningen
Nedan finns de datorer som finns i samlingen just nu. Om varje dator
finns en kort historisk beskrivning samt vad av systemet som finns bevarat
i vår samling.
Apple
][e
Apple ][e är efterföljaren till den mycket populära Apple
][. Datorn introducerades 1984, sex år efter det att "ur"
Apple ][ kom 1978. Datorn kom aldrig att bli lika populär som tex
USA på grund av våra svenskbyggda Luxor ABC. Datorerna i Apple
2-serien utgjorde ryggraden i Apple under ett decennium.
Till vårt enda exemplar finns det diskettstationer, monitor och
joystick. Några systemdisketter finns också. Manualer saknas.
Apple
///
Apple 3 var tänkt att bli en efterträdare till den populära
Apple ][. Datorn led av barnsjukdomar och blev aldrig lika populär
som dess föregångare. Maskinen presenterades i Sverige på
Datakraftmässan i Malmö 23-27 mars 1981.
Hårdvaran var byggd runt 6502 processorn och hade som standard
128kB minne, vilket var dubbelt så mycket som 64kB vilket var "standard"
för datorer när maskinen kom. En 5,25" diskettstation fanns
inbyggd i datorn. Operativ systemet var SOS - Sophisticated Operating
System och skulle sköta samspelet mellan maskin och mjukvara för
bästa prestanda.
Vårt exemplar är mycket komplett med både skrivare
och Profile (hårddisk på hela 5 megabyte). Många program
och manualer. Kassakvittot berättar att systemet kostade nästan
100.000 Sek.
Apple
Lisa
Lisa fanns i två varianter, dels med 2x5.25" diskettstation,
dels med 1x3.5" diskettstaion (se bilden). Maskinen var den första
Applen med grafiskt gränssnitt. Redan innan Apple Lisa börjades
säljas i Sverige gick det rykten om en efterföljare som gick
under arbetsnamnet Macintosh, den skulle bara kosta $2000 gämfört
med Lisa som kostade $10000.
Den första varianten av Lisa presenterades 19 januari 1983 och
var försedd med 2x5,25" diskett stationer, den senare kom att
ha en 3,5" diskettenhet. Med Lisa levererades också en Profile.
Anmärkningsvärt är att hela datorn går att plocka
isär helt utan verktyg. Under skalet finner man en 68000 processor
från Motorola och 1MB internminne.
Vårt exemplar är av den senare typen med 3,5" diskettstation
(se bilden) och saknar tyvärr all kringutrusning utom tangentbordet.
Apple Macintosh Plus
Plus blev efterföljaren till den populära Mac:en och kom två
år efter att "ur" Mac:en presenterats. Plus hade större
diskettstation hela 800k och 1 megabyte internminne som gick att bygga
ut till fyra. Plus var även försedd med SCSI interface och kunde
förses med hårddisk Gamla Mac:ar kunde uppgraderas till Plus.
Dessa två första Mac:ar var försedda med Motorolas 68000
processor.
Canon
CX-1
Datorn kom på våren 1981 och hade 64KB internminne som gick
att bygga ut till 128KB. Processorn var Motorolas 6809. Den inbyggda skärmen
var grön monokrom och hade 80x24 tecken, den hade även två
inbyggda diskettstationer på 2x320KB, 5,25" och kunde förses
med 2x8" 1MB stationer. CX-1 programmeras i basic eller 6809 assembler.
Vårt exemplar fungerar, men tangentbordet och skalet är i
dåligt skick. Några disketter finns också, annars saknas
allt.
Commodore
CBM8032
Commodore Business Machines byggde datorer som var avsedda för kontorstillämpningar.
Datorerna i CBM serien är ganska lika de i PET serien, de var som storebröderna
på kontoret. Processorn är som i många andra maskiner från den här tiden (även PET) 6502
klockad på 1MHz. Datorn är försedd med 32 kilobyte minne som gick att expadera till 64 kilobyte.
Oklart är om ROM minnet som OS:et ligger i ingår i dessa. Till datorn kopplades periferiutrustning
som diskettstation och skrivare via den parallella IEEE-488 bussen. IEEE-488 bussen
är dock betydligt mer använd som mätbuss för att koppla ihop olika mätinstrument och datorer.
Till datorn kunde en 8050 dubbel diskettstation kopplas (via IEEE-488), en sådan finns även
till vårt system. Datorn chassi är i slagtålig plåt.
Commodore
PET 2001
Datorn är som många andra dåtida datorer utrustad med
6502 processorn klockan på 1MHz, minnet är generösa 32
kilobyte. Skärmen är behagligt grön monokrom. Datorn körde
basic och bandstation var vanligt förekommande till modellen.
Vårt PET system består tyvärr bara vad bilden visar.
Datorn är i gott skick, men stålplåten under den vita
färgen har börjat rosta.
Commodore
VIC20
VIC20 kom i mitten av 1980 och var den första "hemdatorn"
som Commondore byggde. CPU:n var 6502, precis som i PET datorerna. Datorn
hade bara 5KB RAM, vilket med fördel expanderades till 16KB eller
till maximalt 32KB. I slutet av 1982 så kunde en VIC20 kosta 2.500
Sek.
Vårt VIC20 system är komplett med datasette bandstation.
Manualer och mjukvara saknas.
Commodore
C= 64
C=64 kom till Sverige i början på 1983 och kostade då
5900 Sek. Den första modellen liknade en VIC20 på utsidan, fast
hade en beige-brun färg till skilnad från VIC20 grå. Modellen
kallades poppulärt för "brödburken". Senare kom
en 64:a med modernare design (se bilden) och priset sjönkt under 2000Sek
och datorn kom att bli mycket populär bland yngre killar som använde
maskinen till att spela på. Till datorn skaffades med för del
en diskettstation av tex modell 1541 eller 1571. Det gick att förse
datorn med ROM Cartridge:ar, en av de populäraste hette "The
Final Cartridge III".
Processorn är 6510 och datorn hade 64k RAM, 20k ROM - med basic
och kernal.
I samlingen finns 2st C64 av den nyare modellen. En C64 fungerar, den
andra fungerar tyvärr inte, den "dog" som så många
andra 64:or av att spänningskablen mha milt våld av misstag
sattes i serieporten. För övrigt är datorerna i fint skick
med manualer, datasette bandspelare, joysticks av modellen "TAC-2"
och en del spel. Det finns också en 1541-II diskdrive som fungerar.
Commodore
C= 128
C128 var en maskin med två processorer en 6510 och en Z80. Man kunde
köra 128:an i C64 mode då datorn fungerade som en C64, detta
tackvare att 128:an i princip innehöll en C64. För att komma
till C64 mode trycktes C= tangenten ner vid resett eller så skrev
man "go 64" i 128 basicen. 128:an erbjöd en utökad
basic version som bla hade speciella grafik komandon. Vidare så kunde
man även köra CP/M på sin 128 om man hade en 1571 diskettstation
till. I 128 och CP/M mode så fanns möjligheten att få
80 kollums bredd på skärmen, men då krävdes att man
hade en monitor.
Vårt exemplar är "svårt skruvat" men fungerar
bra, till finns en datasette manualer och en del program för C64.
Commodore C= 128D
D:et i 128D stod för diskettstation, i maskinen satt nämligen
en 1571 monterad (och nätdel), annars var den ekvivalent med en vanlig
128:a. Datorn bestod av en desktop låda med löst tangentbord.
Maskinen fanns i två versioner en med plåtskal och en med plastskal.
Vårt exemplar är i fint skick, med plastskal. Till finns
monitor Commodore 1901, skrivare Commodore MPS802, joysticks TAC-II, manualer
och en del mjukvara såsom CP/M systemdisketter.
IBEX
8103
IBEX
8400
Denna Ibex är lite speciell eftersom det är en fleranvändardator.
Den består av ett "master" CPU-kort som kontrollerar 20
megabytes hårdisken och floppystationen. I datorn sitter också
5 st terminalkort med varsin CPU. De vita knapparna på framsidan
är resettknappar - en för varje terminalkort och en för
"master" kortet. CPU:erna är samtliga Zilogs Z80.
På datorn kördes det svenskskrivna operativsystemet BRIDOS,
men man kunde också emulera cp/m. Till terminalkorten ansluts terminaler
som utgjorde kommunikationen mot omvärlden eftersom grafik/tangentbords
interface saknas.
Vi har två stycken IBEX 8400, varav den ena fungerar. Vi har ganska
komplett dokumentation och mjukvara. Om någon vet mer om BRIDOS så
vore det trevligt om ni delade med sig av dessa kunskaper till oss.
IBM
5110
IBM 5110 är en direkt efterföljare till 5100 som var IBM's första dator av lite
mindre modell. 5110 lanserades redan 1977, vilket gör att deta är samlingen äldsta
dator, något äldre än ABC80 som kom på hösten 1978. Datorn är ganska nätt till formatet,
diskettstationen däremot är en dubbel 8" station av kolosalformat - stor som ett
husvagnskylskåp.
Datorn programmeras i APL eller Basic, en annorlunda debugg möjlighet finns också.
En switch ställer om consol:en från programutskift till att visa registerstatus
och första delen av minnet.
Till datorn IBM5110 så finns en matriskrivare IBM5103 samt diskettstationen, IBM5114.
IBM
5155 Portable PC
Detta var IBM's första "bärbara" dator, eller snarare
släpbar. Tangentbordet (se bilden) kunde plockas bort helt eller fungera
som lock över skärmen och diskettstationerna. På detta
vis kunde datorn ställas upp, eller bäras i det kraftiga bärhantaget
som sitter på ovansidan (motstånde sida mot fronten). Maskinen
togs fram för att hålla tillbaks andra konkurenter. Bland dessa
"släpbara" maskiner kan nämnas Osborne och Compaq's
modeller.
Datorn är helt PC kompatibel och i sitter ett standard XT moderkort.
Skärmen är 9" stor och de båda 5,25" diskettstationerna
rymmer 360 kilobyte styck. Processorn är en 8086 och mängden
minne är 256 kilobyte.
Vårt exemplar är i fint skick, dock är en defekt floppykabel
utbytt eftersom någon hade vridit tillbaks twistningen på kablen
som gör att datorn kan skilja diskettenheterna åt i tron om
att detta var felaktigt. Twistningen förekommer även på
moderna Pentium maskiner.
IBM XT
IBM's XT var istort sett en PC med hårddisk. Lådan hade liksom
PC den sluttande fronten men jämte diskettstationen (eller istället
för diskettstation nr2) satt en fullhöjds 5,25" hårddisk.
I samlingen finns två XT-maskiner i bra skick.
IBM 5170 AT
IBM's AT var mycket modernare är PC/XT, den hade bla hårddisk,
80286 processor och större diskettkapacitet - hela 1.2 megabyte. Den
hade även 16 bitars ISA buss och ett nytt tangentbordsinterface, vilka
båda lever kvar i moderna PC datorer om än på en nåder.
I samlingen finns två exemplar bevarade ett bra och ett med defekt
låda.
Luxor
ABC80
ABC80 var den första Svenska serietillverkade datorn och den mest
kultförklarade. I Sverige var det ABC80 som gällde i USA Apple
][. Datorn såg ljuset i slutet av 1978. Många dator intresserade
har börjat sin bana just vid en ABC80.
Gunnar Markesjö skrev en bok som heter "Mikrodatorns ABC"
i vilken man kan läsa hur en ABC80 fungerar i detalj. Sådana
böcker skrivs inte längre tyvärr.
Datorn har en z80 CPU och hela 16 kilobyte minne, men det gick att bygga
ut till 32 kilobyte. När datorn skulle expanderas med mer än
bandstation så var man tvungen att skaffa en expantionslåda att
stoppa kort i. Direkt i bussen baktill på datorn kunde man dock montera
Schoolaid - Smartaid - Supersmartaid som var en slags ROM cartridge med
extra funktioner i.
Det finns många expantionmöjligheter till ABC80 såsom
nätverk och diverse labbkort. Så sent som 1994 användes
ABC80 med digitalt I/O kort vid en gymnasieskola i reglerteknik undervisningen
på teknisk linje åk4. Fast vid den här tidpunkten var
både ABC80:n som läromedel och fjärdeåret på
teknisk linje utrotninghotat.
I samlingen finns 4 ABC80, varav någon fungerar och är i
fint skick. Det finns även en hel del dokumentation, hårdvara,
labbmatriel (ovan nämnda I/O kort). Det är dock tunt på
mjukvarufronten.
Luxor
ABC800
ABC800 var den första i 800 serien och kom 1981. Datorn har vissa
likheter med ABC80 och har cpu-enheten ihopbyggd med tangentbordet. "Och
den har snygg design" tykte Mikrodatorn i ett test då datorn
testades för första gången i mars 1981.
Datorn har en z80 med 3MHz och 32 kilobyte RAM, 32 kilobyte ROM med
basictolk, dos och option prom. Man kunde välja versioner med 40/80
kolumer samt monokrom/färg grafik.
Vi har ett antal exemplar i gott skick samt kringutrustning och dokumentation.
Luxor
ABC802
"Lilla ABC800 (ABC802) är en liten, kompkt dator med väl
genomtänkta ergonomiska egenskaper, där datorn är inbyggd
i bildskärmen, som är på 10". Man kan välja mellan
40 eller 80 tecken/rad. Den är hårdvarumässigt klar för
ABC-NET, där upp till 32 smådatorer kan anslutas. Lilla ABC800
passar perfekt för t.ex. kommunikation, Teledata eller som beslutsfattar
dator, där man behöver ett kraftfullt hjälpmedel, som tar
lite plats."
Så stod det i Elfa's katalog nr33 84/85 om ABC802.
Tilläggas kan att datorn är försedd med z80 processor,
64k RAM. Den programmeras i Basic II, Pascal eller Assembler. Operativsystem
var CP/M eller Luxors eget UFD-DOS (User File Dirctory - DOS). Kringutrusningen
kunde användas till alla typer av datorer i 800-serien och till viss
del även för ABC80.
Luxor ABC802 är helt klart vår personliga favorit och det
finns ett flertal exemplar bevarade. Även kringutrustning såsom
flexskiveenheter, winchesterminnen, LUX-NET, modem, mm. I mjukvaru väg
finns det en del program och systemdisketter. Dokumentation finns det gott
om, bla Servicemanual.
Luxor
ABC806
ABC806 eller stora ABC800 kom samtidigt som 802 och är den maskinen
i 800-serien med mest kraft. CPU:n är som i de tidigare 800 z80. Maskinen
hade däremot 192 kilobyte RAM minne som kunde användas som grafikminne
alternativt RAM-disk.
Mot slutet av Luxor's tid som datortillverkare så lanserades ABC16
som "gjorde om" ABC806 till en MS-DOS dator för att Luxor
inte skulle missa MS-DOS tåget. ABC16 kom aldrig att säljas
i speciellt många exemplar på grund av konkurs hos tillverkaren
Myab och följande rättstvist.
ABC806 delar skärmsortiment med 800 och tangentbords uppsättning
med lilla 802, i övrigt så delar de tre maskinerna på
den mesta tillgängliga kringutrustningen.
Vi har ett antal 806:or i bra skick, med dokumentation (bla. servicemanual),
mjukvara.
Microbee
128K dynamic
Microbee's datorer kommer ifrån Australien, och den aldra första Microbee's som kom var en
så kallad "kit computer" som tagits fram av tillverkaren Applied Technology. Den kom i
en plastpåse med komponenter och ett mönsterkort. Sen var det bara att bygga ihop sin Bee.
Microbee:n blev populär och flera andra modeller togs fram. Det såldes flera hundratusen
och några exemplar hittade vägen till Sverige.
Vår Microbee är en 128K dynamic, som således är utrustad med 128 kilobyte dynamiskt minne.
Datorn är försedd med Z80 processor, och man kunde köra CP/M på sin Bee. Vårt exemplar
är utrustad enligt bilden men en dubbel diskettstation, men det fanns varianter av 128K som
hade hårddisk och var avsedda för mer krävande kontorstillämpningar.
OKI
KG800
OKI datorn ser speciell ut, den har som många andra tidiga
80-tals datorer keyboard och datordel ihopbyggda. Den har dessutom inbyggd
skrivare i tangentbordet. Skrivaren lär ha samma drivverk som en vanlig
OKI modell 80 skrivare med sju nålar. Datorn är byggd runt en
Z80A klockad med 4MHz, arbetsminnet är 64 kilobyte RAM, videominnet
på 48 kilobyte och ett bootstrap ROM på två kilobyte
finns också. Skärmen (CRT) är i färg alternativt monokrom.
På datorn körs CP/M eller OKI basic, skriven av Microsoft.
Som tillbehör finns 5.25" alt. 8" IBM kompatibla disketstationer,
ljuspenna, IEEE488 interface mm.
Vår OKI är i mycket gott skick, vi har två 5.25"
diskettstationer och färgskärm till (dock ingen skärmkabel).
Dokumentation finns, så även basic och system diskett. Den inbyggda
skrivaren fungerar och skriver snyggt (för att vara en sjunålars).
Philips
P5021
Om denna maskinen vet vi ingenting, vet du något så hör
av dig !
Till maskinen finns inget tangentbord, manualer eller disketter. Tillbehören
efterlyses. Tilläggas kan att datorn står på en fot och
väger mycket.
PDP-11
Vi har en PDP-11 undanstoppad, lite oklart vilken modell. Vi vet att den är försedd
med disksystem och att den fungerade när den stänges av för transport till oss. Vi
har dessvärre inte tillräckligt med plats för att koppla upp den.
Sharp
Business computer PC-3201
Om Sharp:en vet vi nästan ingenting, den har dock en z80 CPU.
Vårt system består av dator-monitor-diskettstation. Diskettstationen
och monitorn förfaller att vara i gott skick, datorn däremot
är i dålig kondition. Den har utsatts för grovt våld
och två kort är spruckna. Ett (nätdelen) har reparerats
och diverse plåtbitar riktats, fortsatta reparationer pågår.
Målet är att få systemet att fungera. Manualer - mjukvara
saknas.
Sinclair
ZX81
Denna fantastiska lilla dator kom 1981. Den var liten, billig, enkel
och mycket spartansk. Datorn kostade endast 895 kr (juni 1982) om man köpte
byggsatsen och monterade den själv. I färdigmoterat skick kostade
den 995 kr (juni 1982). ZX81 var uppbyggd runt en Z80A klockad på
3.25 MHz och var försedd med 1 kilobyte RAM minne. Med fördel
försåg man sin ZX81 med 16 kilobytes minnesexpantion för
att bättre utnyttja den. Datorn kopplades direkt till TV:n och en
vanlig kassettbandspelare används som lagrings media, bakpå
datorn sitter en expationsslot som bla används till 16 kilobytes minnesexpantionen.
Tangentbordet var minimalt och av touch typ, det saknade helt tryckkänsla.
Vi har ett komplett ZX81 system med manualer, dator i orginalkartong,
mjukvara mm. Vi saknar tyvärr en 16 kilobytes minnesexpantion.
Telenova
Compis
Många undrade varför man skulle ha en speciell dator i skolan,
varför inte ha samma datorer i skolan som man skulle träffa på
senare i arbetslivet? Debatten rasade, men en egen dator till skolan blev
det. Projektet gick dessutom inget vidare när datorn skulle tas fram,
Svenska Datorer AB gick i konkurs så Televerkets Telenova fick ta
över den heta potatis som projeket var.
Man beslöt dessutom att satsa på CP/M och 80186 som processor
från Intel. CP/M var vid tiden dessutom på väg att ersättas
av MS-DOS och Intels 80186 hade knappast används tidigare i någon
komersiell dator, allt blev en jätteflopp. Skolor som satsade på
Compis hade i vissa fall inte råd att byta datorer för en mycket
långt senare. Man skulle kunna säga att Compis var omodern innan
den en kom ut på marknaden (skolorna).
Vi har 1,5 exemplar som inte är testat, alla manualer - disketter
saknas.
Texas
Instruments TI99/4A
TI99 är från 80-talets början, den hade en TMS9900 processor.